Mer om märkning

Livsmedel ska vara märkta på svenska, ha rätt namn på produkten och innehålla många andra uppgifter.

Livsmedel ska vara korrekt märkta

  • Svensk märkning
  • Varans beteckning (t. ex sylt, vaniljbullar och köttbullar)
  • Ingrediensförteckning (t. ex en kakas ingredienser: vetemjöl, socker, ägg och bakpulver)
  • Nettokvantitet (t. ex 1 kg socker, 300 g pepparkakor, 330 ml kolsyrat
  • Datummärkning (bäst före eller sista förbrukningsdag)
  • Kontaktuppgifter (namn/firmanamn, adress, telefonnummer)
  • Speciella anvisningar för förvaring eller användning (t. ex förvaras i max +4 grader C)

Mer information om märkning
Du kan också läsa mer om information, märkning och påståenden på livsmedelsverkets hemsida, Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2014:4 och i informationsförordningen (EG) 1169/2011.

Rätt namn på varan
Den vara som du säljer ska innehålla det som står på förpackningen så att konsumenten inte blir lurad. Ett vanligt fel är att namnge produkter med fel beteckning, till exempel att kalla lufttorkad skinka från Tyskland för Parma skinka och salladsost för Fetaost. En parmaskinka ska komma från området Parma i Italien. Lufttorkad skinka från Tyskland får alltså inte kallas parmaskinka. Fetaost är en skyddad beteckning på får- och getost, med ursprung i Grekland. Det händer att ost gjord på komjölk kallas för fetaost, vilket är fel. En pizza som innehåller strimlad fransyska får självklart inte kallas för oxfilépizza.

Sista förbrukningsdatum
Sista förbrukningsdag betyder att det är sista dagen ett livsmedel kan ätas eller drickas utan att vara otjänligt eller skadligt. Sista förbrukningsdag ska anges på produkter som är speciellt känsliga ur ett mikrobiologiskt perspektiv, som försämras snabbt och/eller innebär en stor hälsorisk vid försämring (till exempel köttfärs, rå fågel, rå fisk, råkorv och råa inälvor). En vara som är märkt med ”sista förbrukningsdag” får inte säljas efter utsatt datum. Vissa företagare märker sina produkter med ”sista förbrukningsdag” även om produkten inte är av känsligt slag, detta är i sin ordning om företagaren vill ha det så.

Bäst före
Med ”bäst före-dag” menas minsta hållbarhetstid. Fram till ”bäst-före-dagen” ska ett livsmedel som förvarats på lämpligt sätt ha kvar de särskilda egenskaper som normalt förknippas med livsmedlet. En produkt med ”bäst före-dag” får säljas efter det datumet som står, det finns egentligen ingen bortre gräns utan det är upp till kunden att avgöra om hon/han vill köpa varan. Lagen säger inget om prissättning på varor som gått ut. Vissa varor går utmärkt att äta även efter ”bäst-före-dagen” om de luktar och smakar bra, som till exempel pastöriserade mejeriprodukter. Använd sunt förnuft! Lukta, smaka och se på livsmedlet.

Senast uppdaterad: 27 juli, 2017